Mitt första förhör
Nog kan man säga att lärarrollen har förändrats en del den senaste tiden. Jag har svårt att tänka att lärare tidigare satt i telefon en tisdagmorgon för att göra ett telefonförhör med polisen ang sina elever.
Jag är alltså lärare och arbetade förra terminen i en minst sagt turbulent klass där både det ena och det andra hända men aldrig kunde jag väl tro att jag i egenskap av lärare en dag skulle sluta som vittne för övergrepp i rättsak. Vi får hoppas på förbättring och fortsätta kämpa på, vad annars kan vi göra? Lägga oss ner och ge upp?
Haha, det skulle vara ganska roligt i och för sig om du lade dig ned på golvet mitt under en lektion. Hur skulle man reagera liksom? :P
Men ja... Det är tragiskt. Men du har ju inte lagt dig ned och dött än va? Ingen mening att vara melodramatisk bara för att livet är schvajnigt twistat. (Ska jag säga!) Men serriperri. Fett ovärt om du skulle lägga dig ned och dö/ge upp nu. Då hade det ju inte varit nån mening med resten av ditt liv/karriärsval. Äsch, varför försöker jag ens? Ingen kommer ju ändå fatta vad jag menar. Call the police... wohoo...
Puss på dig Sara, keep on fightish! (Fin blogg, men what's up med höghusen?)
